Mongoliin onoogiin turhiin todorhoiloh ni.
Huuhed bolgon arhi dars gedeg ugiig urital bolgosnoor ali hediin 20n jiliig ardaa orhison gej helehed gemgui bolood baigaa bolovch unendee ene buhniig etseg ehiin buruu hemeen avch uzej baigaa heseg buleg humuusiig buruushaah n ch zov ym shig zuvtguh n ch zuv ym shig olon zuiliin talaarhi bodliig n unshij chadah hun baihguigees tsaash zah zeeld nevtersnii buruu gej heleh n zuitei bolov uu.
Ailiin ohidiig haanaas oloh ve gevel baarnaas gej hariulj bolno, alag saihan nudtei zaluus haaguur honoj baina ve gavel buudlaar gej hariulj bolno gej manai neg naiz nadad olon jiliin umnu helj baisan avch onoogiin baidaltai haritsuulan uzvees buruu tashaa oilgolt met…
Hun husel muruudultei baih tusmaa amidraliin hem hemjeeg medren, margaashiig haralgui unuudurtuu ihiig buteehiig hicheedeg bolov uu. Zarim negen buleg naizuud maani margaash l nadad saihan bolohoos tsaash geed unuudriig hii demii uren taran hiij baigaa baidaltai bi olon taarch baisan. Gehdee ter bugd ugiin utg-g n oilgoogui bol ug todorhoigui baidagtai adil unuudriin utgiig oilgoogui bolhoor “Margaash nadad az jargal irnee” geed l gediigeed suuj baigaa n haramsmaar. Hunii ertontsod 2 tuil baidag, Hun harin yg 0 tseg deer n turdug gene. Tegeed l neg bol + talruugaa buyu jargaliin tuilruu, neg bol – talruu buyu zovlongiin tuilruu yvdag gene. Zarim neg ni – ruugaa nileen yvj baigaad nitro turbo hereglen sungenen davhih mashin adil + tuilruu mash hurdan garaad irdeg tohioldol ch gants 2 baidag genee. Gehdee mash tsoohon, mash ih ajillagaa buyu nariin hicheel zutgel gargasan baij taaraa.
20 nasandaa ih meriivel 30n nasandaa jargana gedeg uneheer unen ug ymaa. Nadad manai neg zahiral bagsh helj baisiim. Chi gadagshaa yvaad 4n jil zovood iree, 40n jiliin jargaliig tendees olj avna shuu geed. Bodood baisan chin buh zuil ter bagshiin helsneer bolj baina. Zovohiin huvid zovj l baig, ghde ireeduid jargal , aahn gehdee, daraa n l bi jargana geed jigteihen hudlaa ooriinhooroo zovood, jargaj boloh zuils deer zovood baival utgaa aldsan asuudal bolno bui za.
Nervi, odoo hun bolgontoi taaraldaad, uulzahaar Stress Nervi gedeg ug sonsdog bolood baina. Yasan ch utgaa aldsan zadarsan ym. Uhtlee ydarch baina. Bi uhej baina gej duuldahad bi uneheer durgui. Yu ch boloogui baital uhne gedeg chin yu gsn ug ve? Bodood uz l de, neg nom unshsangui, neg biy daalt hiisengui, tiim bolhoor bi uhmeer baina, yg odoo uhmeer bn genee… Yasan teneg ug, yasan amar garch bainaa. Bi lav hezee ch tegj helj chadku, BOOJ UHLEE gene. Ed nariin yriag n sonsohoor davhar nervitmeer boldog bolhoor her baragtaa ingej helsen huntei udaan tsug suuh durgui.
Ymar negen zuiliig olj avahiin toloo ymar negen zuiliig garzdah heregtei boldog. Humuus shine, saijirsan, uurt n ulam heregtei zuiltei bolj bgam murtluu tuuniigee risk gej heldeg-g bi uneheer gaihaad oilgodoggui.
Neg tom lam baisan gene l dee. Burhanch lam l bolsnoos hoish huntei suuhgui ene ter gesen ym gene. Tegsen harin neg ohin ireed baahan amidral yriad, suuldee udur bur ireed lam-n erdem medlegiig gadagshluulj orhij genee. Lam tegeed jiriin irgen boloh uu? Unuuh ohiniig dagan odoh uu gej bysalgaj suutal burhan n neg murun deer iren “Amidralaa bodood ooriinhoo hamgiin zuv gej bodoj baigaagaar shiideerei” hemeen heleed yvjee.
Ooriin chadlaar olj avsan gesen 2 shirheg zuil baidgiig hun bolgon medej avahad iluudehgui baih. Ooriin oyun uhaan, erdem medleg. Chamd hichneen ih mungu baigaad surch chadahgui bol chi tegeed l hog deer usersentei adil, uhen uhtlee ter munguu chi uuriinhuuruu husseneeree hanasnaaraa zartsuulj boloh bolovch yg etssiin dundee chi neg l zuiliin hariultiig olj chadahgui ungurnu. Ter yu gevel chuham mungu haanaas irdeg ve gedeg zuiliin hariult chinii neg chihnii chin naana irj zogsood, tarhiig chin neg toirood nogoo chihnii chin urdaas hurdlan alga boloh much ym.
URGELJLEL BII.
Daraagiin sedev (gun uhaan hiigeed tuunii mun chanar baina)
No comments:
Post a Comment